Annonser
ICMS är en förkortning för skatt på cirkulation av varor och tjänster, en delstatlig skatt som finns i hela Brasilien.
Denna skatt tas ut på förflyttning av varor, både fysiska och digitala, samt på tillhandahållande av tjänster. Den anses vara en av de viktigaste inkomstkällorna för delstaterna och det federala distriktet.
Annonser
ICMS betydelse
ICMS betydelse för den nationella ekonomin är obestridlig. Denna skatt står för en stor del av delstaternas intäkter och gör det möjligt för dem att investera i infrastruktur, hälso- och sjukvård, utbildning och offentlig säkerhet samt finansiera sina sociala program.
Utan ICMS skulle delstaterna ha stora svårigheter att upprätthålla sina tjänster och investera i förbättringar för befolkningen.
Påverkan på konsumenten
ICMS har dock också en betydande påverkan på brasilianarnas plånböcker. Det beror på att denna skatt förs vidare till det slutliga priset på produkter och tjänster, vilket innebär att det är konsumenten som betalar den.
Eftersom varje delstat har sin egen ICMS-skattesats leder detta till variationer i produkternas priser beroende på region. Enligt tabellen nedan:
Ett praktiskt exempel på hur ICMS påverkar brasilianarnas ekonomi är bränslen. ICMS-beloppet på bensin kan variera från en delstat till en annan, vilket förklarar prisskillnaderna på bensinstationer i olika delar av landet.
Dessutom omfattar denna beskattning även elektricitet, matlagningsgas, livsmedelsprodukter med mera.
På så sätt får konsumenterna till slut betala mer för produkter och tjänster på grund av ICMS-skattesatserna.
Detta kan ha en direkt inverkan på livskvaliteten, särskilt för brasilianare med låga inkomster, som har mindre resurser att hantera de ständigt stigande priserna på produkter.
Det brasilianska skattesystemets komplexitet, tillsammans med den höga skattebördan, gör att ICMS bara är en av många skatter som påverkar brasilianarnas ekonomi.
Dess omfattning och betydelse för den nationella ekonomin gör den dock till en central del av diskussionen om behovet av en skattereform i landet.
Bild: Canva / Redigering: Roberta de Oliveira
